"... Elettra’s aria from Idomeneo, an opera that has never reached quite the same popularity as his other mature operas. The reason for the relative neglect is that it was written in the old opera seria style, which today seems outdated, and yet it contains a wealth of great music, this aria being one of the greatest, which must have touched even those who had never heard it before, in particular in Paulina’s intense reading....The final number before the interval was one of the most wonderful arias Mozart ever wrote, ‘Non più di fiori’ from his last opera, La clemenza di Tito. Here the soprano is partnered by a clarinet or a basset horn. The latter is in the original score but I do not know which instrument Jonas Viklund played, only that he played it marvellously well. And Paulina was the Vitellia of one’s dream...two great arias from Così fan tutte were on the programmme: Fiordiligi’s ‘Come scoglio’ with its wide range, forcing the soprano down into the basement, excellently negotiated by Paulina."

Seenandheard, 16th of August, 2019

"..fyra sånger ur Robert Schumanns Liederkreis där sopranen Paulina Pfeiffer gör skäl för sitt namn och sjunger med fylligt avrundad klang och stor vokal gestisk...i "Sköldmön" leder det romantiska schwunget till en adekvat känsla av högstämt hjältemod..
...Huvudnumret "From Mölna Elegy"... denna underbart böljande musik är så oändligt sångbar och cellisten Kristina Winiarski, violinisten Christian Bergqvist, Pöntinen och Pfeiffer överför denna sångbara grundkaraktär till tonsättningen av den engelska versionen  av Gunnar Ekelöfs diktverk."

HD, 26th of June 2019

"Två av konserterna var ägnade Robert Schumanns musik, medan den mellersta innehöll musik av Clara. Sopra­nen Paulina Pfeiffer hade tillsammans med pianisten Lena Johnson stora uppgifter i alla tre konserterna och sångerskan presenterade också sångerna föredömligt."

Kammarmusikförbundet, March 2019

"Valerie’s voice” skapar onekligen en intressant krock mellan Solanas rännstenstext och denna den kanske finaste av konstformer, operan. Det blir starkt och får en nästan självhatande effekt när Pfeiffers höga vackra röst sjunger strofer som ”Great art, great men, deep stuff”

Sydsvenskan, 28th of February, 2019

"Paulina Pfeiffer lockar fram Dödens stämma ur sitt svartaste soprandjup,"

Dagens Nyheter, 30th of August, 2018

"Stycket håller sig mycket nära Bergmans filmmanuskript och de allra flesta rollerna finns med. Några skickliga solister sticker ut, som Paulina Pfeiffers Döden med kolsvarta, glittrande ögonhålor..."

SvD, 29th of August, 2018

"..his partner is Paulina Pfeiffer, who here is the Santuzza of one’s dreams. ‘Voi lo sapete’ is masterly and the big scene with Turiddu is truly electrifying in its intensity."

Seenandheard, 9th of August 2018

"Paulina Pfeiffer kan ståta med en sopranstämma som når de dramatiska höjderna och Majsan Dahling är välkänd som erfaren pianist med vaken och lyhörd attityd vid klaviaturen. Deras kommunikativa kapacitet imponerade på olika vis: sopranen kunde tala för varan inför Lunds kammarmusiksällskaps rutinerade publik... Paulina Pfeiffer strävade mot de högdramatiska uttrycken – med stor framgång. Det fanns också rika tillfällen att understryka de poetiska känslostormarna extra. Det betydde dock inte att romansduon försummade andra sätt att ge sångerna karaktär, men det var det stora bruset som gjorde starkast intryck. Det tog man som lyssnare gärna till sig i nummer som Rangströms ”Den enda stunden” och Stenhammars ”Flickan kom ifrån sin älsklings möte” båda till texter av J L Runeberg.
Så kom till slut Gösta Nystroems cykel ”Sånger vid havet” med dess raffinerade pianoklanger och en sångstämma där det finstilta utgör själva finessen. Där stämde alla romanskonstens verkningsmedel, och slutet av den sympatiska konserten fick vila i en mer lågmäld klangbotten. Det blev en kulmination i lågmäldhetens tecken."

Sydsvenskan, 1st of March 2017.

"Paulina Pfeiffer gjorde en strålande insats.. ..inte minst i "Tonight" med Barry Banks. Sopranen Paulina Pfeiffer gjorde en underbar "Summertime" med sin skimrande och beslöjade stämma i sällskap av sommarloja stråkar."

Närkes Allehanda, 6th of January 2017.

"In the title role Paulina Pfeiffer ones again proved that she is one of the very best sopranos in her generation. She is a superb actor and vocally she encompassed all the aspects of this demanding role. She has the required power, also in the lowest register, where the tone had a darkness and fullness worthy a contralto."

Seenandheard-international.com, 15th of August 2016

"Paulina Pfeiffer hade valt samma aria ur Hallströms "Den bergtagna" som Margareta Dellefors själv spelade in 1968 med Göteborgssymfonikerna. Den dolska Bergadrottningen bereder en glömskedryck i ett röstkrävande utbrott, där alla bör veta att Margareta Dellefors en gång så att säga gick en jämn match med dagens utmärkta Pfeiffer!"

DT.se, 15th of August 2016

"Inte en utan två klasser bättre än övriga på scenen är Paulina Pfeiffer som Carin (Carmen). Sopran som hon är har hon ändå inga problem med rollens tessitura och går enkelt ned i källardjupen i till exempel Spåarian."

DT.se, 11th of August 2016

"Carin skildras inte som en lättsinnig kvinna som drar eländet över sig. I stället framstår hon som obrottsligt ärlig. Paulina Pfeiffer gör henne övertygande. Nedstigningen i mezzo-registret verkar inte innebära minsta svårighet."

Dala-Demokraten, 11th of August 2016

"“The Weaver’s Song” following, sung with great feeling by the fine blonde soprano Paulina Pfeiffer is both mournful and serious in tone – serious because she is weaving the sacred cloth which will clothe the statue of Athena, therefore a great responsibility – mournful – because she is alone, separated from her warrior boyfriend who is taking part in the chariot races during the festival: “Eros, has made me dull”"

Crosseyedpianist.com, 16th of November 2015

"Paulina Pfeiffer time and again showed that she is among the very best sopranos around in this country, not only has she a superb voice but she is also expressive, visually as well as vocally."

Seenandheard-international.com, 8th of October 2015"

"Klarast lyste Paulina Pfeiffers insats i arian Sången till månen i Antonin Dvoraks opera Rosalka, där sopranen levererade en uttrycksfull tolkning av sjöjungfruns längtan."

dt.se, 15 augusti 2015

"Bättre är det mellan Zachariassens Pollione och Paulina Pfeiffers Adalgisa. Pfeiffer är det bästa med denna uppsättning, hon sjunger med en styrka och inlevelse."

DN, 19 januari 2015

"Just as impressive was Paulina Pfeiffer, who has already been Adalgisa both in Paris and Stockholm. She told me afterwards that this is one of her favourite roles and every little gesture, every facial expression revealed that she was deeply inside the character. “She was Adalgisa”! I wrote earlier this year about her Sifare in Mozart’s Mitridate that everything about her singing pointed forward to spinto roles. After this Adalgisa, so grandiosely sung I would say that she is already there. The beauty of the voice is riveting, she can modulate it at will to express any nuances and she has the volume, the power in the attack and the steadiness that makes me long to hear her as, say, Tosca. The big scenes where Norma and Adalgisa meet were true highlights, crowned by a magical Mira, o Norma."

Seenandheard-international.com, 12 augusti 2014

"Till framgången bidrog också i högsta grad övriga huvudrollsinnehavare. Paulina Pfeiffer har sjungit Adalgisas parti tidigare, både i Paris och på Stockholmsoperan. Hennes vokala rikedom kommer att garantera hennes framtid liksom agerandet. Klangligt påminner hon om en Kerstin Meyer i sopranvariant."

DT, 11 augusti 2014

"Paulina Pfeiffer gör Marie Krøyer till en väl så betydande roll. Med varm sopran och distinkt mjuk framtoning utvinner hon maximal känslorikedom ur musiken och skapar en air av dramatik kring sin gestalt. Där blir denna annars ganska rapsodiska föreställning som mest operalik...
Föreställningen är likväl en kulturgärning och inte alls utan konstnärliga vinster. Välkända sånger får en ny och fördjupad betydelse; Anders Österlings ”Pioner” har väl aldrig klingat så skimrande mörkt och vackert som när Pfeiffer i Alfvéns tonsättning av dikten gestaltar Maries förtvivlan över Hugos svek."

Helsingborgs Dagblad, 18 juli 2014

"Den som står för den stora bedriften är Paulina Pfeiffer i den andra huvudrollen som Marie Krøyer. När hon efter Alfvéns svek mot parets äktenskap sjunger romansen ”Pioner” är det helt enligt beprövad operadramaturgi: utforskningen av en emotion eller affekt efter en laddad händelse. Pfeiffers mättade sopran hugger tag. Där lever operan. Plötsligt upphävs alla naturlagar."

SvD, 14 juli 2014.

"Paulina Pfeiffer behärskar scenen med sina blickar och sin aura, röstens uttryckskraft är eminent."

Sydsvenskan, 14 juli 2014.

"Ils sont trois personnages à part entière : ....Kumudha Paulina Pfeiffer, longue et gracieuse, capable d’injecter des clairs obscurs tragiques dans sa voix de soprano..."

webtheatre.fr, 9 May 2014.

"In contrast the younger brother, Sifare, was all white and stood out as a mild and tragic. Paulina Pfeiffer, has in very short time risen to the front ranks of the younger generations of sopranos - I reviewed her Judit in Bartók´s "Duke Bluebeard´s Castle" two years ago at the Royal Opera very favourably and this performance only confirmed that she is endowed with an uncommonly beautiful voice combined with power that points forward to spinto roles in due time."

Seenandheard-international.com, 12 february 2014

"Om brudarna lyser med sin frånvaro rollfigurmässigt så är det ändå Paulina Pfeiffer som bär de proverbiala byxorna. Som den unge lojale sonen Sifare är Pfeiffer inte bara en fröjd att titta på, också den aristokratiska klang som hennes röst har är gjuten för den inramning som operan, ja, hela miljön ger."

Aftonbladet, 9 februari 2014

"Ursprungligen skrevs de kungliga bröderna för kastrater, här gestaltas de av kvinnor. Paulina Pfeiffer sjunger den ädelmodige Sifare, kostymerad i gnistrande vitt, med härligt fri, färgrik och expressiv sopran."

SvD, Karin Helander, 10 februari 2014

"Jag vet inte om Jussi Björling hann sjunga någonting ur My Fair Lady, Paulina Pfeiffer gör det med bravur, I could have danced all night, vilken scennärvaro, vilken briljans och otvungenhet. Rakt in i hjärtat, dit också Mimis aria ur La Bohème hamnar...
...solister som imponerar och får bifall, mest imponerar Paulina Pfeiffer, hennes intensitet och charm."

Helahälsingland.se, 2 september 2013

"..dramatiken tätnar och mystiken svartnar i intensiv skönsång, till de båda Ameliornas kärlekstörstande sopraner (den rollen dubbleras förträffligt av Lisa Carlioth och Paulina Pfeiffer)."

Tidningen Kulturen, 29 september 2012

"Sen öppnar sig musiken och är där som en stark enhet - i ensembler, och i arior. Särskilt Paulina Pfeiffer gör intryck."

Kulturnytt, Sveriges Radio, 27 september 2012

"Förlösande känns därför den sceniska frihet och trygghet som solisterna visar, i första hand Paulina Pfeiffer. Hon gör den bärande sopranrollen Santuzza, en sedesam flicka som utlovats giftermål med Turiddo, vilken dock dras till sin gamla flamma, lösaktiga Lola. Oändligt varm och innerlig är dygden i Pfeiffers tolkning. Vokalt är hon ett par nummer större än flera andra, men fungerar genom sitt inkluderande samspel och en genommusikalisk rollförståelse likväl som föreställningens nav."

Helsingborgs Dagblad, 18 juli 2012

Men det är solisterna som drar lasset med orkestern som påknuffare. Paulina Pfeiffer som Santuzza fraserar med stor elegans och tragisk primadonnetouche.

Sydsvenskan, 13 juli 2012

"Paulina Pfeiffer gnistrar av hat när hon inte ser strimman av hopp som Santuzza, den unga kvinna som blir sviken av fästmannen Turiddu...

...lyssna till en hel del fin sång, i synnerhet från Pfeiffer, vars röst så inträngande säger vad det innebär att svikas, att gripas av hämndbegär och sedan ångra allt, bitterligen. Affekterat, i god mening."

SvD, 13 juli 2012

"Paulina Pfeiffer, who sang Mimi at the Royal Opera last spring, was a touching, many-faceted Judit, singing with both warmth and steel in her voice. International readers may have seen and heard her on the telecast from the Nobel festivities in Stockholm last December. Together the two singing-actors and the mute dancers, impersonating Bluebeard's former wives, made a vivid and horrifying drama of this bleak but captivating masterpiece."

MusicWeb Seenandheard-international, 15 februari 2012

"Paulina Pfeiffer fyller förtjänstfullt Judiths kostym. Hennes registers mellanläge - som ju partiet skaver i, i princip hela tiden sånär som på ett C i femte dörren – klingar okomplicerat och väl mixat mellan huvudklang och bröströst. ...hennes utstrålning når tredje raden i varenda spelminut."

Kulturnytt SR, 6 februari 2012

"Paulina Pfeiffers Judit har en varmt skimrande sopran, som nyanserar hennes ångest, hennes besatta beslutsamhet och förföriska sinnlighet."

SvD, 5 februari 2012

"...har Paulina Pfeiffer fått de mera anspråksfulla numren på sin lott. Hon står för det seriösa, välklingande och koncentrerade artisteriet"

Sydsvenskan, 9 september 2011

"Men ingen tenorkonsert utan sopraner...Paulina Pfeiffer visade enastående dramatisk talang."

SvD, 18 augusti 2010

"The beautiful singing Paulina Pfeiffer, was a great experience as Adalgisa, she has it! And in the great Swedish-Nordic singing tradition, headed by Birgit Nilsson, Elisabeth Söderström, Kirsten Flagstad and Ingrid Bjoner, Paulina Pfeiffer has this little extra which is needed. I shouldn't be surprised if she soon could be one of the great Wagner singers in the world, but hopefully not "only" Wagner, too the other many great roles in the Lyric Dramatic repertoir are all waiting for her and her beautiful voice."

Kulturkompasset, 20 januari 2010

"Swedish soprano, Paulina Pfeiffer (playing the role of Norma's love rival, Adalgisa) was rightly greeted with the most rapturous applause."

Paris Update, januari 2010

"L'un des plus grands plaisirs de cette soirée nous a été offert par Paulina Pfeiffer incarnant une Adalgisa sensuelle, ardente, resplendissante de jeunesse. Encore peu familière des grandes scènes internationales, cette mezzo au timbre clair et èclatant, se joue des difficultès de la partition, caracolant jusqu'au contre-ré dans son duo avec Pollione. Cette nouvelle Adalgisa nous offre un èventail de couleurs d'une extrême richesse, allant de la caresse au pépiement joyeux, de la peur au dédain outré, et ce, tout en cabriolant sur scène dans les positions les plus acrobatiques."

forumopera.com, januari 2010.

"Paulina Pfeiffer däremot har redan en fullt utvecklad stämma, med rejält stöd och en glödande värme i rösten. Redan i Mendelssohns "Auf Flügeln des Gesanges" smälte åtminstone jag för hennes varmt fylliga sopran. För att inte tala om ariorna av Cilea och Korngold. Och när de båda som extranummer sjöng slutduetten ur Strauss "Rosenkavaljeren" kände man lycka över att stipendiater redan kan ge så mycket."  

Helsingborgs Dagblad, 30 juni 2010

 "...lyckades Pfeiffer överträffa publikens förväntningar, med en trolsk och ändå pärlande lyrisk-dramatisk sopranröst som glimmar obekymrat på höjden."

SvD, 10 september 2008
"Det för mig utmärkande draget hos Paulina Pfeiffer är – om man nu bortser från stämmans skimrande skönhet – att hon så osökt, så självklart, ger uttryck åt högst skiftande stämningar."

Östgöta Correspondenten, 3 mars 2008

"...kommer vi att finna en gedigen wagnersopran a la Birgit Nilsson. Hennes tolkning av Mendelssohns Hexenlied gav lite ståpäls, faktiskt. Paulina är tjugofem år, hon har hela livet och all världens operascener framför sig."

Eskilstunakuriren 26 juli 2007

"Den 25-åriga sångerskan belönas för en varm och klangfull stämma, ärlig utstrålning samt ett självklart och engagerande musicerande.”

Juryns motivering för utdelandet av Jenny Lind-stipendiet 2007

"...det är kvinnorna som lyfter föreställningen. Paulina Pfeiffer som sjunger Margareta har en vacker, varm och nyansrik sopran och hon inspirerar Maestro Impellizzeri och orkestern till smekande följsamt samspel när hon fångad i en sönderbruten ljuskägla sörjer det barn hon dödat och de liv hon förspillt."

SvD, 14 november 2006